21 december, 2017

    Nu hittar du oss på vår nya hemsida välkommen dit

    www.svenskakyrkan.se/loddebygden

     

    Med vänliga hälsningar Webbredaktionen

    28 november, 2013

    Publicerat första gången i Kyrkbrevet 2:2012
    Text: Kerstin Andersson, informatör

     

    Renovering av historiskt gravmonument

    Historik

    I en uppsats med namnet ”Medeltida gravvårdsformer i norden” publicerad 1918, Lunds Universitets Årsskrift, kan man läsa om olika vårdtyper. Här framkommer att på Skånska kyrkogårdar särskilt i Ringsjötrakten förekommer en romansk gravvårdstyp, dessa betraktas som en ur den kristna runstenkistans utvecklad form av gravmonument. En av de förnämsta representanterna för den grupp av gravvårdar finns vid Höj (Hög) kyrka i Harjagers härad samt vid Bosarp och Stehags kyrkor.

    Gravtypen visar på en på marken liggande plan täckt häll mellan två resta c:a halvmeterhöga upptill rundade gravstenar. Ligghällen och gravstenarna är försedda med bildornament mycket enkla eller helt utan bilder. Helt bevarade monument av denna typ är sällsynta, eftersom de ofta blivit förstörda vid omgrävningar för nya gravar och stenarna använts till trappor eller mer praktiska ändamål. Om vi nu ser på de tre gravar som nämnts ovan så är det Höj-vården den enda som är fullt ut komplett och i samma läge. Gravstensdelarna är av Höörsandsten. Läs mer…

    28 november, 2013

    Publicerat första gången i Kyrkbrevet 1:2013
    Text: Kerstin Andersson, informatör

     

    I Svenska Kyrkan idag talas det ofta om gudstjänstliv och kanske rent av ”den gudstjänstfirande församlingen” men vad menas med detta?
    Genom samtal med Eva Hejde och Owe Backland två av församlingens präster
    och församlingens kyrkvärdar vill jag dela med mig av några tankar till detta spännande ämne.

    Det är bra att börja med att först reda ut hur vi skall definiera just begreppet församling.
    Med församling menas det geografiska område där människor bor. I vårt fall området från Barsebäcks hamn/by via Löddeköpinge till Hög.
    Alla som bor i området är församlingsbor och en stor del är medlemmar i Svenska Kyrkan. Läs mer…

    28 november, 2013

    Publicerat första gången i Kyrkbrevet 1:2013 
    Text: Kerstin Andersson, informatör

     

    Vid ett samtal med våra kyrkvärdar pratade vi om vad som är det grundläggande med just deras uppdrag.

    Ni har säkert träffat några eller någon av församlingens 9 kyrkvärdar, när ni besökt våra kyrkor vid olika tillfällen. De möter och hjälper er till rätta i kyrkan. Men har ni då tänkt på, att detta är ett mycket gammalt uppdrag i kyrkan.
    Ett uppdrag som man inte kan ansöka om, utan som man ombes att utföra. Läs mer…

    28 november, 2013

    Publicerat första gången på hemsidan 2007
    Text: Kerstin Syde

     

    Kyrkvärdsfunktionen betecknas sedan urminnes tid som ett ämbete i likhet med biskopens, prästens, diakonens. Kyrkvärden är innehavare av församlingens eget lekmannaämbete.

    Man kan i källor följa kyrkans historia om kyrkvärdarna tillbaka till omkring 400. Ämbetet är sålunda mycket gammalt och tillkom i de kristna församlingar, som vunnit erkännande i det romerska riket. Församlingarna fick då egna tillgångar och egendomar så att de kunde bygga kyrkor. Kyrvärdarnas uppgift blev då att förvalta, försvara och vårda dessa tillgångar tillsammans med prästen.
    I Sverige bildades församlingar och kyrkor byggdes långt innan landet officiellt blev kristet. Likaledes utsågs kyrkvärdar som skulle vara två, vilket framgår av det äldsta svenska rättsdokument som finns i Sverige, den s.k. Forsaringen från Högs församling i Hälsningland. I runinskrift nämns våra äldsta kyrkvärdar Anund Tåsta och Ofega i Hjorsta.

    Slutstavelsen i ordet kyrkvärd kommer egentligen från ordet vara, som också finns i orden vara, bevara, varna. ”Vara” har givit upphov till andra ord med å och ä, som vårda, värna, värja. Ord som kyrkvärjare, kyrkovårdare finns upptecknade redan i de gamla Svea lagarna. Även på 1600-talet och senare kan man finna exempel på att kyrkvärdarna kallades kyrkvårdare. Sålunda har den vanliga tolkningen av ordet kyrkvärd ingenting att göra med ”vara värd” i kyrkan. Kyrkvärdens funktion har dock förändrats så att den vanliga tolkningen av ordet värd har fått prägla kyrkvärdens uppgifter i kyrkan. Läs mer…